En bild säger mer än tusen ord!

En tillsynes vanlig fredag blev till en enda stor fest. Efter ett par billiga öl på afterwork tillsammans med goda vänner förflyttades hela arrangemanget in i det omtalade kollektivet. Då den maltiga drycken förtärdes som bäst och mp3-låtarna avlöste varandra steg ljudnivån alltmer och vidare begav det sig neråt krogdistriktet för än mer förtäring av diverse drycker av alla dess slag. Lagom rund under fötterna tog jag mig hem efter stängningsdags för att fortsätta festligheterna tillsammans med klassens festelit. Då minnet sviker i vanlig sorti dagen efter kan jag bara genom ett par steg ut i vardagsrummet få en aning om vad föregående kväll bjudit på.
I vardagsrummet finner jag en klasskompis i fosterställning vars späda kropp är täckt av ett badlakan. Som ett övergivet spädbarn ligger denne i den bäddsoffa jag har i mina ägor. Bäddsoffan ifråga var dock ej utnyttjad till max då den ej hade fällts ut. Detta såg inte ut att vara något större problem för den tacksamme nattgästen vars namn jag väljer att inte nämna ,då risken för att diverse kommentarer och retsamma fraser kan kastas mot denna individ i klassrummet under senare tillfällen. Ytterligare en klasskompis fanns att finna i lägenheten, denne hade dock vett nog att uppsöka en något mera tillfredställande ställning på en mer behaglig sovplats. Ett par isglassar senare begav de sig båda till en av kvarterets pizzerior där de två efter ett stekhett tips från mig beställde varsin kebabpizza på fullkornsbröd. Huruvida denna pizza står sig i förhållande till andra GI-matval låter jag däremot vara osagt.

Nu börjar det dra ihop sig inför den omtalade Londonresan och som vanligt har jag inte planerat så bra som jag önskar utan står med brallorna nere och en full tvättkorg. Bara att gilla läget och bita i det sura äpplet. Turligt nog har jag denna vecka i alla fall tillgång till en tvättmaskin då mina föräldrar befinner sig i Thailand.

Signerat : M.Å